lördag 31 januari 2009

Kärlek

Sitter på restaurangen och kan absolut inte bestämma mig för vad välja. Sugen på kött, men tveksam till att beställa det då jag alltid får för rött kött, då de aldrig frågar en hur man vill ha det och jag tänker aldrig på att säga till att jag vill ha det genomstekt, eller medium (beroende på vad det är för kött.) Brukar beställa och när servitören redan gått - ja, då kommer jag på att jag inte sagt hur jag vill ha köttet. Och då känns det för sent och då är jag tyst istället.

Oxfiléplankan låter gott, men det gör kycklingen också. Efter en stunds velande väljer jag kycklingen och sambon väljer oxfiléplankan. Då frågar servitören hur han vill ha sitt kött. (Jaha?). Så går servitören. Då ångrar jag mig och blir än mer sugen på oxplankan.
Kärleken i detta är då när sambon suckar lite och säger att då kan väl jag få hans mat istället så kan han äta min kyckling istället. Och så blev det. :-)

Om två månader har vi varit ihop i nio år. Det är rätt fräckt.

fredag 30 januari 2009

Fattiglapp

Man kan säga att läget är rätt fattigt när man tänker på att jag inte längre har råd att klippa mig. Men så tänker jag att jag ändå går i en op-mössa hela dagarna ändå, så vem ser det? En kort frisyr som inte blivit klippt på fem månader? Jag börjar bli rätt långhårig fast på ett skabbigt sätt. Problemet är ju helgerna, då går det inte att dölja. Kanske en burka? Fast då skulle ju ingen känna igen mig på föreläsningarna om tre veckor igen. Fast har jag en burka behöver jag ju heller inte köpa nya kläder (vilket jag ändå inte gjort det senaste halvåret).
Så det får vidtas åtgärder. Hyran är uppe i nästan sex papp i månaden nu. Telefonen ska bort, dekodern med extrakanalerna ska bort, bredbandet ska bytas ut. Comhem bort alltså. Måste man vara med i a-kassan? Jag har varit med sedan -95 och vågar liksom inte gå ur den. För "tänk om"...
Nu dras svångremmen åt. Nu har jag "bara" fem månader kvar tills jag börjar jobba och jag får en lön igen.
Jag hoppas det är värt det.



Kanske inte så tokigt ändå...?

torsdag 29 januari 2009

Modebloggar

Detta med modebloggar. Den här tjejen sätter verkligen hammaren på spiken. Har man någon gång läst några "modebloggar" (tja, ta Blondinbella t ex) så är det så jäkla exakt sådär.
Del två.


Läste vidare på tjejens blogg. Alltså jag asgarvade över det här. Ja, och det här.
Och detta!
Vilken underbar humor! :-)

Listjävel igen

1. Hur gammal är du om fem år? 39 år, fyllandes 40 (!!!!)
2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag? Annika.
3. Hur lång är du? 169 cm.
4. Vilken är den senaste filmen du sett? Lars and the real girl
5. Vem ringde du senast? Undersköterskan eftersom jag behövde en ny sladd till saturationsmätaren
6. Vem ringde dig senast? Mamma
7. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Sms, jag gillar inte att prata i telefon alls.
8. Är dina föräldrar gifta eller skilda? Gifta
9. När såg du senast din mamma? Förrförra helgen
10. Vilken ögonfärg har du? Mörkblå.
11. När vaknade du i dag? 03.00 och 06.02
12. Vilken är din favoritjulsång? Jingle Cats (hehe...)
13. Vilken är din favoritplats? Hemma, älskar att vara hemma. Mitt hem är min borg.
14. Vilken plats föredrar du minst? Lunchrum
15. Var tror du att du befinner dig om tio år? Kanske uppåt i landet någonstans.
16. Vad skrämde dig om natten som barn? Mardrömmar om återvändsgränder med elskåp på väggen (pappa är elektriker...??)
17. Vad fick dig verkligen att skratta senast? När en kollega berättade om när hon var utomlands och där det fanns två skyltar på väggen mittemot toaletten på alla toaletter. En skylt på en gubbe som satt ned på toa och en skylt där en gubbe satt på huk på toan, med fötterna på ringen och så ett stort rött kryss över detta. Det hade att göra med att folk satt alltså på huk på toan och uträttade sina behov och trillade av och akutintagen fick in många frontala skallfrakturer eftersom de liksom tippat framåt och slagit i sina huvuden rejält. Det var kul.
18. Hur stor är din säng? Vår dubbelsäng är 180x200.
19. Har du stationär eller bärbar dator? Bärbar.
20. Sover du med eller utan kläder på dig? Enbart med en droppe Chanel (som Marilyn Monroe sa en gång i tiden...)
21. Hur många kuddar har du i sängen? Två. En till mitt huvud och en till katten. Hon sover på en kudde mellan mig och sambon i sängen.
22. Vilka länder har du besökt? Danmark, Norge, Tyskland, Belgien, Frankrike, Spanien, Portugal, Irland, Storbritannien, Mallorca, Turkiet.
23. Vilka städer/samhällen har du bott i? Lödde, Helsingborg, Värnamo, Landskrona, Lund.
25. Är du social? I grund och botten är jag nog det, men med tiden har jag blivit mer och mer introvert och besvärad av att tvingas på umgänge. Men när jag väl är på humör så kan jag umgås hur länge som helst. Får nästan alltid separationsångest efter att ha umgåtts med någon, även om det bara är några timmar.
26. Vilken är din favoritglass? Vaniljglass bourbon från Sia. Överlägsen!
27. Vilken är din favoritefterrätt? Marängswiss eller chokladpudding.
28. Tycker du om kinamat? Absolut.
29. Tycker du om kaffe? Fy för den lede, nej nej nej.
30. Vad dricker du till frukost? Filmjölk
31. Sover du på någon särskild sida? Omväxlande höger och vänster.
32. Kan du spela poker? I gymnasiet kunde jag. Jag och två till blev utslängda från en lektion då vi spelade poker under lektionerna. Vi stack över till Helsingör istället och köpte rom och cola och satt och pimplade det på eftermiddagen när det visades någon film. (Det var det oseriösa första året på gymnasiet, innan jag bytte till ekonomisk linje).
33. Tycker du om att mysa/kela? Inte alltid, har en enorm "kroppsintegritet" eller vad man ska kalla det. Avskyr när någon rör mig då jag inte är beredd på det. Då rycker jag undan.
34. Är du en beroende människa? Självklart.
35. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej.
36. Vill du ha barn? Time will show
37. Kan du några andra språk än svenska? Skolengelska, skoltyska och skolfranska.
38. Har du någonsin åkt ambulans? Oh, ja, en enormt rolig dag! Jag hospiterade på ambulans och det var allt ifrån hjärtstopp i Eslöv till biljakt i Lomma med dragna vapen och allt. Skitkul!
39. Föredrar du havet eller en bassäng? Havet, havet. Hur fan kan man liksom gilla klorerat vatten däri x antal andra människor har a) kissat b) snytit sig c)utsöndrat andra vidriga kroppsvätskor. Kallsup? Nej tack. Havet är inte så hygieniskt det heller kanske, men det känns fan bättre.
40. Vad spenderar du helst pengar på? Inredning såsom krukväxter.
41. Äger du dyrbara smycken? Ja, arvegods. Dock är något inlåst i något bankfack nånstans.
42. Vilka är dina favoritprogram på tv? Sex and the city. Antikrundan.
43. Kan du rulla med tungan? Va?
44. Vem är den roligaste människan du känner? Min pappa tror jag. Han har så torr humor och ska alltid skämta fastän omgivningen mer suckar åt honom. Han ger aldrig upp. Och det är bra.
45. Sover du med gosedjur? Katten Busan är ett gosedjur. Fast hon har dålig andedräkt.
46. Vad har du för ringsignal? Ser jag ut som nån jävla telefon eller?
47. Har du kvar klädesplagg från då du var liten? Ja, några små skor och en rosa klänning jag hade på en maskerad, min farmor har sytt den. Det är en liten reva i den och det är läppstift på den.
48. Hund eller katt? Både och. De har sin charm på sina egna sätt.
49. Flirtar du mycket? Absolut inte, jag är helt oflirtig, och jag fattar heller aldrig när någon flirtar med mig.
50. Kan du byta olja på bilen? Mnjaaa, jag har kunnat. Tror inte jag kan det nu.
51. Har du fått fortkörningsböter någon gång? Nej nej.
52. Vilken var den senaste boken du läste? Människohamn av John Ajvide Lindkvist håller jag på med nu.
53. Den bästa bok du läst? Vet inte. Säkert någon Stephen King-bok under högstadiet. Jag läste 28 av hans böcker på ett år då.
54. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, har absolut inte råd med sån lyx nu. Man måste prioritera.
55. Dansar du i bilen? What?
56. Vilken radiostation lyssnade du till senast? Radio Soft, en dansk kanal med enbart softish musik. Bra på morgonen i bilen på väg till praktik.
57.Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Skrev in alla mina adresser i min nya fina adressbok.
58. När var du i kyrkan senast? Domkyrkan för något år sedan.
59. Vem var din favoritlärare på högstadiet? Högstadiet var misär, mobbing dag ut och dag in, ingen reagerade. Men ska någon vara favorit så är det nog Peb, bildläraren som hade rykte om sig att tafsa på alla tjejer. Han var alltid snäll och uppmuntrande mot mig och gav mig en femma i bild. Det var jag och en till i klassen som fick det. Min första femma i betyg. Resten var tvåor och treor.
60. Hur länge har du campat som längst i ett tält? Två-tre nätter kanske, uppe i Skara tror jag.

Lite som jag (under ytan)?

Det som inte är sagt är aldrig tänkt. Och tvärtom.

Dumma saker jag sagt:

"Nej, usch, jag tycker inte blonderat hår är fint" vid ett bord med fem blonderade tjejer som jag knappt kände. (Som svar på frågan om inte jag också skulle blondera mig och låta håret växa ut för att ingå i gemenskapen typ).

"Mäh, den dåren kan inte ha många högskolepoäng!" till tre undersköterskor på gamla jobbet. En av dem blev stött och de andra två stirrade på mig.

"Hmm, ja, undras om det kan stå för Motherfucking blood bag" i en diskussion med fyra andra kursare på anestesikursen där vi funderade över en förkortning som användes uppåt i landet (istället för SAGMAN som här nere). Varpå jag fnissandes blev röd i ansiktet och killarna flabbade högljutt och frågade om jag hade haft en hård barndom.

"Fisse Faxe"

"Jag får 19700 kr i lön i Hbg, så jag tackar nog nej till ditt jobberbjudande på 17 papp på din vårdplaneringsavdelning" (Hört våren 2006. En stor fet lögn).

"Äh, jag börjar banta på måndag. En chokladkaka Marabou blir man inte fet på" (Bara det att så tänkte jag varje dag).

"Åh, det står i tidningen att en veterinär är anmäld för att ha backat på en pöööl!" (Om en veterinär som medvetet hade backat på ett föl med sin bil, artikel från Aftonbladet).
Eller förresten... det var ju sambon som sa det där! :-D

onsdag 28 januari 2009

Nej

Idag var det heller ingen bra dag. Fyra "enkla" och relativt snabba ingrepp. Det började med en laryngospasm och jag blev rejält biten i fingret, fortsatte med ett plötsligt, oförutsett förmaksflimmer. Jag totalförvirrad och yr. Handfallen. Trögtänkt. I vägen. Handledare skarp i rösten. Irriterad.
Klump i halsen och tårar i ögonen. Strax därefter frustration och lust att gå hem för gott.
Jag längtar bort.

måndag 26 januari 2009

Mäh

...dag var det ingen bra dag. Virrade till det en massa, glömde saker, fick spatt när jag skulle intubera utan tandskydd (som jag så snällt fick varje gång på förra praktiken. Nu har jag inga tandskydd längre, buhu!) och gav laryngoskopet till min handledare istället. Liten mun med stora tänder, hur jag än böjde och vred så var bröstkorgen ivägen eller så höll jag på att bända ut tänderna. Fan fan fan. Nu börjar jag bli nervös över att jag aldrig nasalintuberat. Mein gott. (Fast där är ju inga tänder ivägen direkt, så det kanske blir smidigare?)

Men jag har bestämt mig för att släppa på prestigen med att alltid vara duktig och snäll - ungefär. Jag orkar inte bry mig en massa om vad handledarna ska tycka om mig, om jag är tillräckligt kunnig, om jag tar initiativ, om jag visar empati, blablabla, allt enligt formalia från bedömningsformulären. Jag hakar upp mig på att jag dagligen blir bedömd i det jag gör. Men jag kom på det idag att jag skiter i det nu. Jag frågar idiotfrågor (såsom: "om pat får kammarflimmer, påbörjar jag då HLR som vanligt, jag gör inget med narkosapparaten, utan den kan gå och ventilera som vanligt?). Jag ligger vaken på nätterna för jag är nervös och tänker en massa på vad jag gör fel, och hur sjutton jag ska klara av det här. Jag avskyr att vara ny och förvirrad. Och får man då inte in en nål på patienten så vill man lägga av helt och gå tillbaka till sitt gamla jobb. Och jag orkar inte vara orolig längre.

Mitt gamla jobb. Tryggt och bra, där vet jag vad jag har och vad jag ska göra. Tryggheten. Kollegorna.
I hissen träffade jag på en patient som närmast är stammis på gamla avdelningen. Han hejade, höll sig för magen som han brukar och pratade som om vi setts igår senast. Då kände jag ett litet sting i magen, vad skönt det hade varit att bara coola ned sig, luta sig tillbaka, vara på hemmaplan igen. Inte vara ivägen, fumla med grejer, trycka på fel knapp, inte hitta, stå och fånglo i korridoren och undra vart alla tog vägen, inte veta vad jag ska säga till patienterna, hälsa på samma läkare tre gånger, inte hälsa alls på nästa läkare, fastna i uppkopplingssladdarna för EKG:et inne på postop så Iva-sköterskan glor på mig över glasögonbågarna när hon läser journalen.
Fan. Fan. Fan.
Idag är jag inte så motiverad. Mest gnällig. Men jag sov bara 1,5 timme i natt och drömde hemska, hemska drömmar.

Nyss ringde det på dörren. Jag öppnade inte. Gör jag aldrig om jag inte vet sedan innan vem det är. Eller så kikar jag i gluggen, som nu, och den här gången var det en kille i 40-årsåldern. Antingen är det hyresgästföreningen, jehovas eller tv-pejling. Inget av det är jag intresserad av ändå.
Jag var på träningsstället nyss, jag har aldrig sett så mycket folk där som idag. Folk stod i kö för att vänta på maskinerna. Me not like.

Mathållningen idag har gått finfint, har hållt mig någorlunda till GI med undantag för frukten:
Frukost 1: Dofilus, GI-müsli, valnötter
Frukost 2: Turkisk yoghurt, blåbär, lätt pudrat med vanillinsocker
Lunch: 4 skinkrullar, keso, en halv tomat, en avocado
Eftermiddag: en banan, fyra vindruvor
Middag: lax, gräddfil, couscous med gurkstavar (på ordet "gurkstavar" fick jag förslaget "turkstavar" och "couscous" blev "scoutläger", av mitt rättstavningsprogram på datorn. Mycket användbart. Som vanligt).

Nähä, då var ju kvällen snart över och dags för sängen igen. Men jag längtar lite till sängs. Läser just nu "Människohamn" av John Ajvide Lindkvist. Spännande bok!


Imorgon är en annan dag.

lördag 24 januari 2009

På två ben

Lille vovven. Här i Sverige hade han avlivats. Men han verkar ju klara sig galant ändå.

Och det här var ju urgulligt, kolla valpbilderna. (Det här sista var tydligen från den hemska talkshowen "Montel").

Mustasch

Lördagskväll och vi skulle egentligen ha varit i Helsingborg. Men sambon kände sig sjuk i morse och jag hade varit vaken sen 03 och mått kasst så vi fick snällt stanna hemma istället. Så idag har jag gjort hemmagjorda hamburgare (med kött från Revingehed såklart). Och så tänkte vi se "Lars and the real girl" senare ikväll.
Just nu vill jag bara att tiden ska gå på, få undan den här fattiga och slitiga tiden.


Rockar mest just nu.
Ska läggas in på iPoden som ska tas med till gymmet nästa vecka. Nu måste jag skärpa mig och inte tramsa runt som en zombie.
Skönt sound.

torsdag 22 januari 2009

Nostalgi

Bitterhet och hela tänder

Tiden går på och jag trivs rätt bra med det jag gör. Jag är fortfarande livrädd och tänker varje dag på hur sjutton jag ska klara av det här. Men så lyssnar man på de andra, har hört flera säga nu att de har världens bästa jobb och de skulle aldrig vilja byta det mot något annat. Trots lönen. Och många har sagt att första året är skithemskt och jättejobbigt, men sen när man börjar bli varm i kläderna så börjar man älska sitt yrke.
Jag hoppas så att det blir så för mig också. Det jag är mest nervös över det är detta med att behöva räkna snabbt i huvudet vid krisiga situationer. Jag kan inte det, det går trögt som fan i skallen. Och det vet jag om att jag är seg på, det är en del i utmaningen att läsa detta. Jag har inte gjort det lätt för mig direkt.

Kändes kul idag att panga in grova nålar, intubera utan tandskydd! (Mitt hjärta slog i 300 nåt när jag gjorde det...tänderna, akta tänderna, för fan, tänderna, åh, nu ligger laryngoskopet lätt mot framtanden, akta nu..akta..lätt på handen..dra lätt..akta tänderna..) och att jag hittills träffat på de trevliga kirurgerna. Idag var det andra gången en av kirurgerna från min gamla hemavdelning kände igen mig. Så man är inte osynlig, trots allt.

Har hört också att kirurgerna kan vara som förbytta på avdelningar och inne på op-salen. Inne på op-salen är de mer beroende av sin personal och är därför trevliga och skojfriska, medan de på avdelningarna mest blir jagade för ronder och därför kan bete sig mer nonchalant och otrevligt. Tur man hamnat på "rätt sida" nu då, om det nu ska vara på det viset. (Kan man lära gamla hundar sitta?)

(Fast lite bitter är jag på att Iva-ssk får tvåtusen mer i ingångslön än vad vi får. Fan. Fast narkos är faktiskt roligare ;-) Och det är viktigare).



På den tiden då man var en ung mödis. Så oskuldsfull och naiv man var.
(Bild tagen på examensdagen)

tisdag 20 januari 2009

Läskigt

Oh my, att ha en patient i bukläge under en operation var inte det lättaste. Jag blev livrädd när det skulle svängas runt och jag skulle ansvara för förflyttningen och tuben. Tuben var inlindad i massor utav tejp, men man såg knappt något för alla stöd och grejer som skulle med runt. Och swisch, så vändes patienten runt på en halv sekund. Jag var inställd på att det skulle gå sakta och försiktigt, men icke sa nicke. Det var som att vända på en hand så låg patienten med nosen ned mot golvet och ryggen uppåt. En liten spegel vid patientens ansikte var bra att ha.
Anestesiapparaterna här är annorlunda än på första praktiken. Inget som är detsamma. Skillnaderna är stora på så vis att första stället hade ASA 1-patienter som skulle göra mest dagkirurgiska ingrepp. Här är det multisjuka patienter där det görs mer avancerade saker och emellanåt känns det skrämmande. Hur 17 ska jag fixa det där??
Och jag har fortfarande inte fattat lågflödesanestesi!
Och jag börjar inse att yrket är väldigt självständigt och ensamt. Många gör på sina egna vis. En an.ssk söver enbart på gas, ger inga iv.lm alls (inte ens analgetika då det inte behövs då tydligen?). Så är han/hon lärd. Inget fel i det kanske, men tänk ändå, vilken skillnad. Gamla kollegan bytte av för rast, och så sprang hon på 7000-larm på akuten, övre luftvägshinder.
Shit tänker jag. Shit!

Ikväll tyckte sambon att det var roligare att gå ut med kursarna och käka i väntan på en föreläsning på kvällen, istället för med mig. Men jag fick ju äta dr Oetkers jävla mozarellapizza istället. Wow. Hade jag kunnat göra en :unimpressed:-gubbe här så hade jag infogat den här: ----->

måndag 19 januari 2009

Faxe

Gosh. Jag är riktigt, riktigt jäkla trött. Sov en halvtimme natten till idag.
Hade glömt bort hur jäkla jobbigt det är med heldagar månd-fred. Det var skönt att jobba tre dagar och sen vara ledig, fast med heltid så blev det ju bara tid med en dags ledighet efter bara tre dagars jobb.
Så nej, jag saknar inte ett sådant schema och framförallt inte nätterna. Däremot saknar jag att få sovmorgnarna. Men det får jag ju så småningom.

Idag sa en av kirurgerna "Ja, dig känner man igen ja, att jag aldrig blir av med dig!" *s*

Och förresten. Ingångslönen för oss nya i år är ingen hit. Alls.
Fan.

söndag 18 januari 2009

Söndagar

Jag avskyr söndagar. Det är en dag fylld med städande, tvättande och som idag, veckohandlande. Bara en massa grejer som måste göras i väntan på måndagen. Jag har alltid haft svårt att koppla av på söndagar, kollar klockan eftersom jag måste komma ihåg att gå och lägga mig tidigare än vad jag gjorde på fredagen och lördagen. (Men jag lägger mig ändå inte tidigare.)
Så jag fördriver tiden med att vänta och vänta. Jag är rubbad. Har suttit nån timme nu och kollat runt på nätet, på andras bloggar. Men det händer så lite, inga uppdateringar på min Google Reader, inga nya blogginlägg på bloggar jag brukar läsa på. Inget på Facebook. På måndagarna kan jag sedan uppleva att det myllrar med aktiviteter på nätet igen. Som om alla vaknat till liv igen.

Vad gör folk på söndagar? Teach me!

Tidernas sämsta fest

Det var på den tiden då jag bodde i Småland med exsambon, och en onsdagskväll kom han med ett förslag. Han ville så gärna ha en fest för sina vänner (inte våra gemensamma). Han hade ju inte haft någon fest innan själv.
Okej sa jag och tillade att jag då kunde gå över till Sara istället, hon satt ändå hemma ensam på lördagskvällen och just den kvällen hade hon och jag inte planerat något, för ovanlighetens skull. (Vi brukade annars vara pigga på att hänga på Stadshotellet i den lilla staden på lördagskvällarna.)
Jag sa till exsambon att de skulle ta det lugnt, jag är rädd om mina prylar och dessutom hade vi tre katter då som jag ville att han skulle hålla koll på. Jag har alltid haft svårt att lämna över ansvaret över mina djur till andra, men nu var det ju hans katter också. Inga problem. Lördagen kom och exsambon sa att han hade bjudit in fyra-fem killar och två tjejer.

Jag gick över till Sara vid 17-tiden och vi hade supertrevligt. Vi höll på med hennes tarotkort, kollade film och snackade. Så fick vi för oss att gå bort till pizzerian och äta tonfisksallad och sen därefter gick vi en lång runda i området. Sara och jag bodde bara några hundra meter ifrån varandra. När klockan var halv ett på natten så skildes vi åt och jag gick hemåt.
Ca femtio meter hemifrån så hörde jag dånande musik. Jag fick en klump i magen och hoppades, hoppades på att det verkligen inte var hemifrån oss det kom.
Det gjorde det.

När jag närmar mig vårt hus ser jag att alla fönster är vidöppna. Vi bodde högst upp på fjärde våningen och köket och sovrummet vette ut mot innergården. I det vidöppna köksfönstret hänger en kille halvvägs ut. Det ser ut som han däckat där.
Musiken är öronbedövande hög och jag börjar bli riktigt förbannad.

Jag går in genom porten och där står två Securitas-vakter och blänger på mig. De frågar mig skarpt om det är jag som bor överst, på fjärde våningen.
Jo, det fick jag ju erkänna, men att jag varit borta hela kvällen och var inte med på den här "festen". De brydde sig inte alls om det utan sa till mig att de var på väg upp för att säga till och att en massa grannar hade ringt och klagat. Toppen.
Jag försäkrade Securitas-vakterna om att jag skulle ta hand om situationen och stänga av musiken. De sa åt mig att det var bäst att jag gjorde så, annars fick de tillkalla polisen.

I hissen upp till fjärde våningen knöt jag båda nävarna och bet ihop, adrenalinet rusade och jag förberedde mig på att slänga ut hela jävla högen som nu höll till i lägenheten.

När jag kom upp såg jag att ytterdörren stod öppen. Jag tänkte direkt på katterna. Fan ta exsambon om katterna är borta!! Och fönstren som stod öppna!
I hallen kliver jag över en hel hög med skor och väskor. Så tittar jag in till höger där köket är. Den där killen jag såg tidigare hänger fortfarande ut genom fönstret, två killar sitter vid köksbordet och rullar cigaretter och en stor hög marijuana/hasch låg mitt på bordet, samtidigt som de blossar för fullt. På toaletten hittar jag en tjej sovandes på golvet och en titt in i vardagsrummet får luften att gå ur mig helt. Alla våra cd-skivor (alla!) var utvräkta över golvet, skivor låg utan sina fodral överallt!(Exet hade jobbat som DJ i några år så vi hade väl en 800 cd-skivor plus några hundra lp-skivor). Röken är tät och det ligger burkar och flaskor överallt.
Alla fönster är även här också öppna och på golvet dansar ett tiotal tjejer och killar, samtidigt som de röker och spiller ut öl på golvet. Musiken är öronbedövande. En av tjejerna får syn på mig och ropar "Tjohooo!" samtidigt som hon skålar i luften med ölflaskan mot mig.

"Nu ska någon dö", var min tanke. Var fan är exsambon?? Och var fan är mina katter??
Sovrummet.

Dörren är stängd och när jag öppnar sovrumsdörren ser jag exsambon ligga på rygg som ett kryss, rakt över dubbelsängen. I ena näven har han en handkontroll till vårt tv-spel och i andra näven håller han en tom flaska. Han snarkar och har alltså helt däckat. Tv:n står igång med ett bilspel på, volymen är på max.
I fönstret som står öppet hänger en växt. När jag närmar mig sängen ser jag Isa fara ut från under sängen, hoppar rakt upp i fönstret och krokar fast med klorna i växten samtidigt som hon kissar rakt ned på fönsterbrädan. Under sängen hittar jag Knasen och Busan som vägrar komma fram.
Alla tre katterna är vettskrämda.

Jag tror aldrig att jag har blivit så förbannad.

Jag går in i vardagsrummet igen, stänger av stereon, börjar handgripligen slänga ut folket. Såklart möts jag av protester, men jag tar tag i folk och föser ut dem hårdhänt genom ytterdörren. Tjejen i badrummet dras med upp under protester i form av "men va fan, festen redan över?" Jag skriker åt folket att de ska ut NU, annars ringer jag polisen. Möts av suckar och ord som "partykiller". Jag stänger alla fönster och killarna i köket får fösa ned sitt jävla knark i en ryggsäck från hallen. Ut ut ut!
Katterna hade nu vågat sig fram lite.
Så exsambon. Låg fortfarande på sängen, däckad. Jag gick fram och smällde till honom hårt samtidigt som jag skrek högt i hans öra "Vad faaaaaan håller du på med????". Då vaknade han till. "Ojdå"

Resten är historia, men natten blev inte trevlig då exsambon mådde skit och mitt i natten for han upp och försökte få upp fönstret, men hann inte utan spydde i blomkrukan som stod där i fönstret. (Trevligt OM han hade fått upp fönstret och spytt rakt ned över grannens fönster?) Idiot.
Morgonen därpå hittade jag en handduk tillsammans med spyor i badkaret.

Det var sista gången han fick ha en fest, så länge han bodde med mig. Tydligen hade ryktet spridits om en fest och eftersom vi bodde rätt centralt, så hade det dykt upp femton pers till, som då inte var bjudna, och han kunde ju inte säga nej, idioten, utan lät dem komma in.

Såhär i efterhand så hade jag agerat annorlunda.
Jag hade bett Securitas ta dit polisen som hade fått röja ut skiten istället.

lördag 17 januari 2009

Bara för att

Nej, nu får det bli söndag så jag kan sätta igång med planerandet och inhandlandet av stuff som jag behöver till veckan. Jag har en massa energi. Jag vill få en struktur på mina dagar, regelbundna tider, regelbundna måltider. Jag behöver det.
Och så ska jag fundera ut personliga mål inför praktiken. Att vakenintubera med ögonbindel, i ett mörkt rum där jag också ska spruta läkemedel samtidigt? Kan väl vara rimligt?

Kan slå vad om att när jag vaknar imorgonbitti så kommer jag vara så seg och inte ha någon energi. Jag vet inte med mig själv nu för tiden.

Lördagsbekymmer

Fan vad det är lite party i mig nuförtiden! Det var skitlängesedan jag fick dricka till det lite och skråla. Ja, det var akutklinikens julfest som var senast. Men då drack jag ju inte. Och idag är det lördag och ingen alkohol i sikte. Mer chips, choklad och "Stjärnorna på slottet". Inte illa det heller, men ändå. Det var allt för längesedan som jag fick tramsa mig.



Jag skulle behöva dricka lite vin och dansa några varv på ett dansgolv.

Krukjävlar

Lördagen har gått utan jag nästan märkt av det. Just idag har jag föresatt mig att inte göra något som jag måste. Jag ska bara flyta runt, pyssla med det jag får ett infall till att göra, ta en näve chips när jag är sugen på det, sitta och stirra ut i luften när tankarna står stilla. Bara vara. Och njuta av att det är okej att dagen går utan att jag gjort något riktigt konstruktivt.
Jag har ändå röjt en del i uterummet, det är avkopplande för mig att städa undan och sortera. Pärmar har fyllts med papper, saker i uterummet har sorterats och kategoriserats - slänga, spara, till ytterförrådet.

Jag älskar att plocka undan, sortera och förvara saker i ordning och reda. Innerst i mig finns en pedant, när jag var yngre och bodde hemma var jag extremt pedantisk.
Mina föräldrar behövde aldrig tjata på mig om att städa mitt rum. Jag höll efter det hela tiden och varje fredag sanerades i stort sett tonårsrummet.
Jag visste var alla prylar var, jag hade inga dubletter av något jag inte behövde.

Jag gillar känslan av att ha t ex EN hammare, EN hammare i verktygslådan som är riktigt bra, av bra kvalitet. (Fast nu har jag väl en 3-4 stycken, som ingen av dem är något vidare bra. Det gillar jag inte.) Jag känner mig lätt kvävd om jag har för mycket prylar överallt.
Jag gillar förvaringsaskar/lådor där jag kan skriva på vad som finns i dem, och det verkligen finns just det i dem, inget annat. Lådor som innehåller gamla prylar som jag inte har hjärta att slänga benämner jag som "krimskrams".
Jag röjde som sagt lite i uterummet och insåg att jag nog har en fetisch. Krukor. Krukor! Jag har massor utav krukor! Jag har krukor sedan jag flyttade hemifrån för 15 år sedan. Krukor som inte alls är min stil idag, krukor som är färgglada och inte passar in någonstans idag egentligen och som inhandlades i någon småländsk butik för längesedan. En knallblå, en med blommor på, en vinröd, en plommonfärgad, en gul, en grå.....Och jag handlar på mig nya krukor med jämna mellanrum. Fast nu för tiden blir det mer diskreta krukor, typ lerkrukor och vita glaserade.

Ja, hur som. Ibland måste man släppa taget. Även om krukor.

fredag 16 januari 2009

Husdjur och inredning

Skillnad på att vara uteliggardjur...




..och på att vara innesittardjur.



Översta bilden är tagen på 4H-gården som ligger ca 200 meter ifrån oss. Där finns hästar, getter, lamm, ankor, grisar. Jag brukar gå dit och kolla till de små liven.
Nedersta bilden är Busan som ligger hos sin husse (och kollar säkert någon tv-serie på datorn, vilket husse brukar göra).

Ikväll blev det lite pyssel, jag blir så satans rastlös. Håller på att måla om en liten hylla med små lådor i som jag har haft länge. Den är blå och ska bli antikvit och få rymma lite stämplar och pysselgrejer och så. Blev lite inspirerad när jag köpte tidningen "Lantliv" idag och läste reportagen där, som bl a handlade lite om shabby chic. Vitt vitt. En kvinna som tidningen hade gjort ett reportage om berättade att i sin strävan efter "det vita" hade hon t o m gjort ett försök att vända böckerna åt andra hållet i bokhyllan, för att få det vita utåt. Vilket jävla trams! Fast hon insåg nog att det inte var en så bra idé så hon satte upp en tunt vitt skynke framför istället.
Vad är det för fel på att böcker syns?
Ibland när man läser reportage eller inredningsbloggar så tycker jag det går till överdrift. Alla ska ha en madonna-staty ståendes i något hörn, och små käcka nyproducerade kort i "gammal stil" upphängda, prylar som de inte har någon relation till alls överallt. Vaser och ljusstakar i samma fattigmanssilver utplacerade överallt, fågelburar och kuddar som det står något franskt på och små vanliga stenar som kostat 230 spänn där det står "carpe diem" på.
Har gått inflation i det där med shabby chic.

Något jag gärna vill börja göra är att gå på auktioner och loppisar. Det verkar himla kul. Till våren börjar väl sommarauktionerna köra igång.

Lättnad

Tentan jag gjorde idag var nog den värsta tentan jag någonsin gjort. Jag hade inte pluggat mycket innan, vi hade föreläsningar in i det sista så tiden var knapp att studera på egen hand. Tid jag alltid behöver för att fatta saker. Jag kan sitta en hel föreläsning och inte fatta ett skit, så kommer jag hem och börjar tragga det för mig själv och lägga ihop ett och ett. Då kommer det.
Igår satt jag i stort sett hela jäkla dagen, från 10 på morgonen till 23 på kvällen, med avbrott för middag, plock, luft på balkongen och ett och annat tv-program då. Men jag plöjde och plöjde i litteraturen. Jag frångick dessutom mitt gamla studiesätt och det gjorde mig nervös, men det fanns inte tid till att göra som jag brukar.

Tentan idag var diger. Kollade på fråga ett. Hoppa över och ta sen. Fråga två. Mhmm, möjligtvis kanske att jag visste. Chansa. Fråga tre. Säker. Fråga fyra, chansa. Fråga fem, säker. Osv osv... Där var mycket som jag kände igen och mycket som jag knappt berört. Samtidigt var det en hel del som jag hade i huvudet och som det aldrig frågades efter.
Rättningen blev av en timme senare. Jag har varit nervös vid tidigare utdelningar av den rättade tentan, men den här gången skakade jag faktiskt. Jag kunde inte kontrollera mina händer, jag darrade, var likblek och knäpptyst. Satte mig för mig själv för att slippa ha någon bredvid mig som lyckades. Den här tentan var den svåraste och oerhört viktig. Hade jag fått göra omtenta så hade jag blivit helt knäckt, hade aldrig orkat komma igen, åka hem och öppna böckerna igen. Påbörja praktiken på måndag och veta att man har 7,5 poäng släpandes efter sig. Plugga på till en omtenta samtidigt som man har praktiken med uppgifter till den.

När vi fick tentorna och jag faktiskt hade klarat mig så sa jag till min kursare att det här är fanimig sista gången jag läser en sån här utbildning, jag klarar inte den här stressen inför en tenta. Hon höll med och sa att hade hon inte fixat det här så hade hon brutit samman så hade vi fått ta hand om henne.
Tentorna på grundutbildningen var "blaha" i jämförelse. Inte för att förkasta den (eller jo, det gör jag faktiskt. Den är usel.) men man måste antingen vara smart eller flitig för att fixa det här. Och jag är mer den flitiga typen. På grundutb satt jag mest och ritade och gick på föreläsningarna för att kunna gå och fika med folk efteråt. Hänga på Ariman. Men det var ju jag förstås, förhoppningsvis är andra mer seriösa. Men jag klarade mig ändå.

Kollade precis mitt meritkonto, jag är uppe i 255 högskolepoäng nu. Jag som en gång i tiden aldrig trodde jag skulle läsa på högskola. En gång i tiden då jag satt på en fabrik med hörlurar på hela dagarna och hoppades på att livet skulle gå fort.
Och när ledningen kom och inspekterade (en gång om året) och gick runt och tittade och en av dem sa "Jaha, här sitter flickorna och särar på benen!". (Maskinerna var knappast ergonomiska, så man fick sitta sådär på vissa maskiner).
Den tiden känns avlägsen och enbart förnedrande. Är så lättad över att jag inte stannade kvar i det livet.

Nu känns det iaf som att all luft gått ur mig. Nu kan jag börja planera inför praktiken, skriva ned egna mål och uppgifterna till praktiken. Leta upp hänglåset och Crocs-skorna igen (ja, jag har sådana, skitfula men helt oslagbara när man springer runt på ett hårt golv i 9 timmar).
Idag blir det inget GI-tänkande. Jag har inhandlat godis och läsk. Nu blir det vila och återhämtning.



Idag är jag en halv anestesisjuksköterska. Och jag är så lättad. Hälften kvar!

måndag 12 januari 2009

Rigida getter

Vi hade en föreläsning idag om ärftliga muskelsjukdomar. En sekvens spelades upp av anestesiläkaren som föreläste och det här har jag sett innan på youtube, men då fattade jag inte vad det var.
Lilla geten vid 1:11 är otroligt söt!

Jag fick veta att det här var myotoni, en ofrivillig ökning av muskeltonus med oförmåga till relaxation. Detta uppstår vid muskelansträngning efter vila.
Tänk som det kan bli.

Det berättades även om Stephanie Kuleba, en 18-årig tjej som fick en bröstförstoring i födelsedagspresent av sina föräldrar. Stephanie dog under anestesin som följd av malign hypertermi. Hennes öde blev livligt diskuterat på nätet.
Det finns ett läkemedel som ska ges - Dantrolen - men kliniken där Stephanie opererades hade inte preparatet hemma då det var för dyrt tyckte de. Visserligen är inte malign hypertermi så vanligt, men när det väl inträffar så gör det ju det.
Tragiskt.

Listjävel

* 1. Nämn något som gjorde dig glad igår. Att vågen visade lite minus och att få vara med sambon och katten.
* 2. Vad gjorde du kl 08 i morse? Satt och förhörde sambon på hans tenta, strax innan jag skulle ge mig iväg till skolan. Hade skola 09-17 idag. *pust*
* 3. Vad gjorde du för 15 min sedan? Pluggade på anestesi vid skalltrauman.
* 4. Det sista du sa högt? "Är Wallander bra?" (till sambon)
* 5. Det senaste någon sa till dig? "Branagh är jävligt likt Lassgård, alltså" (sambon till mig)
* 6. Vad var det senaste du åt? Drack Cola Light och åt en Babybel-ost
* 7. Vad var det senaste du köpte? Bananer på Ica
* 8. Vad är det för väder hos dig nu? Kallt, regnigt.
* 9. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Inte kärlek, förälskelse i så fall. Kärlek är djupare och kommer med tiden.
* 10. Favoritklädsel? Beror på var man är.
* 11. Favoritlåt just nu? kents "Elefanter". Bra att träna till.
* 12. Vad ser du om du tittar till höger? Min katt Bus som ligger i en blommig låda.
* 13. Vad gör dig glad just nu? Att jag har min familj.
* 14. Humör just nu? Som alla andra av dessa dagar.
* 15. Favoritgodis? Choklad all the way!
* 16. Kläder just nu? Sambons turnétröja från U2, mysbyxor, varma strumpor.
* 17. Sommarplaner? Vet inte ännu, vet inte hur eller när jag får semester (om jag ens får det?) Börjar jobba i juni.
* 18. Morgon- eller nattmänniska? Nattmänniska i själen.
* 19. Längtar du mest efter just nu? Malin och Vicky. Var allt för längesen jag träffade någon av dem.

Vinter vs vår

I hemmet slåss resterna av julen. Den lilla enen står tappert kvar.



..och den annalkande våren står och stampar och vill komma in. Och visst känns det lite som att det finns hopp ändå när det finns tulpaner?




Just nu ser jag riktigt fram emot våren. Har lite planer på att åka till Stockholm kanske nån gång nu under våren. Tänka framåt, framåt. Det måste jag nu.

Söndagssegande

Så gick söndagen och den spenderades mest vid skrivbordet och i tvättstugan. Fast det mesta av tiden gick åt till att fundera ut vad jag skulle läsa på. Som det är nu är det helt otroligt rörigt om vad som kommer på tentan eller inte.
Jag får väl läsa lite här och lite där så får man se vad som kommer på fredag. Så vet man till omtentan sen. För går det här vägen så är det ett rent jävla mirakel.
Min lilla pluggkupa:



Ibland längtar jag tills jag börjar jobba istället. Tenta är bara ren ångest. Men jag vet att jag säger tvärtom när jag jobbar. Att fasiken så skönt det är att plugga. Och det är väl just så jag känner också. Men inte i tentatider.



Sambon hade ena soffan som pluggplats. Här kollas det in snäckor och musslor som skulle läras in utantill. Och det gick bra.



Katten Busan spenderade sin söndag på sitt vis. Inte så många krav och måsten när man är katt.

lördag 10 januari 2009

Helvetes skittv-program

Telefonen ringde i förmiddags när jag fortfarande låg i dvala i sängen. Ibland kan jag bli rent medvetslös när jag sover, jag hör saker men kan inte reagera (som med jordskalvet, jag hörde det men blev mest irriterad och ville somna om fastän att jag nog sov).
Föräldrarna ville komma på besök. Så det blev en lördagskväll med bakande av skink- och ostpaj och lite nötter efter det. (Inget godis idag minsann! Lördagen som är min stora krängaredag). En sväng upp till gården i området hann vi också med. Föräldrarna ville se på Körslaget, alltså vilket jävla skit. Några avdankande gamla b-kändisar som ska stå och vråla med någon slags kör som är där för att "nån känner nån" i nån håla. Jag fattar det inte. Det är uselt, en massa reklam hela tiden som ska avbryta eländet och mitt i allt så var det Lotto-dragning! What? Och Nanne åkte ut. Bööööl! Åh, vad synd. Åh, vad jag bryr mig.
Vilket jävla skräp som produceras (och som folk ser på!). Bonde söker fru, Let´s dance, Ensam mamma söker, och så Körslaget då. En orgie i smaklöshet. Mein gott.
Jag avslutade kvällen med Macahans iallafall. Nu går jag och lägger mig.
(Och nej, det blev ju inget pluggande idag heller. Fans helvetes stress.)

fredag 9 januari 2009

Tunnelkatt

Kl 03 inatt vaknade jag av ett högt ljud. Ett ljud som lät i stil med "Roaaaaar!!" Och så hörde jag något som skrapade. "Roaaaaar!!!" lät det än högre utifrån vardagsrummet. Och så ett släpande ljud.
Så fattade jag. Busan. Hon lekte för fullt med sig själv, tjoade och hojtade samtidigt som hon tog sats och sprang in i sin tygtunnel hon har. Den här tygtunnel inhandlades för något år sedan på Rusta och ingen av katterna var speciellt roade av den då.
På sistone har den blivit Busans bästa vän.
På nyår hade vi pyntat nyårsbordet med en slags silver/glittrig girland. En timme efter vi hade ätit och satt med vår nyårsgäst i soffan så hördes det ljud ifrån köket. Busan låg på köksbordet, invirad i den här girlanden. Sedan adopterade hon hela den här långa, trassliga girlanden och drog med den in i sin tygtunnel. Och där ligger den än idag, helt intrasslad huller om buller, ut och in genom hålen. Och Busan älskar den där kombinationen. Prasslig tygtunnel och nyårsdekoration. Toppen.
Men det är ju bättre om hon leker med den på dagen istället för 03 på natten. Speciellt med tanke på att hon har en morgontrött matte som dessutom har svårt för att somna om om hon blivit väckt.


(Bild hämtad från: http://www.zoonen.com/res/forum/1448222/dscn1187.jpg)

En sådan här har hon, fast en längre och med två hål i. Lyxvarianten?

torsdag 8 januari 2009

Träning

Så plötsligt när man vaknade från juldvalan så var det nästan tentadags och praktik på gång. Inväntar schemat bara. Var nyss iväg en sväng på Gerda, det var jag och en gubbe där, typ. Det var hur lugnt som helst där iaf och jag fick en stund på ellipsen och en längre stund på styrkemaskinerna. Orkade inte stå i 50 minuter på ellipsen, 20 minuter innan och 10 minuter efter styrkan blev bra. iPoden är ett måste faktiskt när man tränar själv, annars blir det skittråkigt.
Så fort man stagnerar egentligen, jäkla dålig form jag hamnat i. Innan träningen, filmjölk och GI-müsli, väl hemma tre mackor Kornelle med bregott och tonfisk.
Och det funkar bra med maten hittills. Bara jag inte tröttnar.

Och nu börjar ångesten för tentan komma. Jag är otroligt sent ute.

onsdag 7 januari 2009

I nöd

Riskerar sitt liv för sin hund. Ingen hade höjt på ögonbrynen om han gett sig ut i vaken och riskerat sitt eget liv för en annan människa som låg där. För det är ju en - människa.
En annan människa som han kanske inte alls kände, en människa som kanske är pedofil. Kanske har slagit ihjäl någon. Begått grova brott. Någon som tillför mer ondska än godhet i denna värld. Det vet vi inget om när han ligger där. Men det är ju en människa.
Men sin hund, en trogen vän som man lever med varje dag, en vän som kanske är det enda man har som håller en kvar i livet. En familjemedlem som ger en hela sin tillit varje dag. Någon som man har en relation till.
Varför ska det inte få vara okej om man reagerar så då, alternativet var att stå och se på när hunden dog.

Varför reagerar folk på att han räddar sin egen hund?
Jag hade gjort exakt samma sak.

(Och därmed inte sagt att brottslingar ska drunkna, det jag vill komma fram till är hur man ser på värdet av liv och hur olika det värderas av oss beroende av erfarenhet och empati).

Skaffa dig en hobby, kvinna!

Har gått en tid och funderat på det där med hobbies. Sambon kan alltid sysselsätta sig med något och är aldrig uttråkad. Något som jag - alltid - är. Jag blir så sjukt uttråkad och så blir jag gnällig. När jag var yngre hade jag alltid massor att hitta på, saker jag gick på regelbundet. Scouter, spela piano, keramik, oljemålning, rida, spela fotboll, dans, bowling, teater, jag var aldrig uttråkad som jag ofta är nu.

Så nu ska jag gå på Gerda, funderar på att åka dit imorgon och fixa nytt årskort (dyyyyrt), men så måste man göra något roligt också, något som är kul, inte för att "det är bra för kroppen, eller för karriären", utan för själen också. Redan i höstas var jag sugen på att dra med sambon på någon slags folkdans, men det fanns ju såklart inte. En massa annat, men ingen vanlig jäkla folkdans.
Och så ville jag gå på basal kroppskännedom, men tyckte det var rätt dyrt.
Men så nyss; ur lokaltidningen trillar en bilaga med vårens kurser. Jag såg det som ett tecken och började bläddra i tidningen och satt och tittade en stund på allt utbud. Drama kanske? Jag älskar teater och improvisationer, jag har tagit dramalektioner under flera år när jag var yngre. Och så funderade jag på linedance. Linedance är så töntigt så det blir coolt. Men där fanns bara fortsättningskurser.

Så fick jag syn på en annan kurs. Jag har alltid tyckt det verkar så kul att sjunga i kör, men jag har verkligen ingen sångröst så det har inte varit något alternativ för mig. Men så hittade jag det här.
Kan det vara något? Eller?
Och är det någon som vill hänga med? :-)

Världsliga problem

Back in school igen då då. Har haft lite ångest de senaste dagarna över att behöva tvingas in i rutiner igen och hjärnan har nog lagt av helt. Tror den råkade försvinna bort med någon nyårsraket. Jag är så jävla trög, och det blev än mer påtagligt när jag satt med läkemedelsräkningen.
Idag hade vi den bästa föreläsaren, mycket pedagogisk är han, ritar på tavlan och använder olika färger. De flesta andra föreläsare slänger upp nån Power Point-presentation och läser rakt av. Här är man med på ett annat sätt, han ritar och förklarar samtidigt som man själv ritar och skriver i sitt block. Precis så som jag vill lära mig. Och det var skitkul att lära sig om kärlen (nu vet jag hur aneurysm uppstår) och hjärtmuskelcellerna och alfa/beta-receptorer som påverkas på olika sätt av olika läkemedel. Skitintressant!
Var kul att träffa de andra i klassen igen efter juluppehållet, det är faktiskt ingen som hoppat av utbildningen hittills. Tydligen så brukar det vara någon eller några som hoppar av efter den första praktiken. Varför vet jag inte. Jag vet att jag själv hade betänkligheter under de första praktikdagarna, jag blev livrädd och kände att jag varken ville eller vågade fortsätta på det här spåret. Men på nåt sätt kom jag över det och i slutet av praktiken när man stod där vid patienten och ventilerade med en hand och höll fria luftvägar med den andra och rattade lite på gasen (med narkossköterskans berömda tredje hand?) och sa åt sin handledare vad man ville hon skulle göra, ja, då var man Gud själv. Även om det var på ett 20 minuters ingrepp där ASA 1-patienten spontanadades, var helt frisk sen tidigare och helt stabil. Vägen till en IVA-patient är lång. Men den tänker jag inte på nu.

På vägen hem fixade jag sambons försenade födelsedagspresent - en ryggsäck som han kan ha sin lilla laptop i när han ska till sina föreläsningar. Var massor med folk på Nova, som vanligt. Och 90 % av alla som sprang där och drog i grejer var genomförkylda och nös. Jahapp. Skoj.
Idag har det förresten varit en bra GI-dag. Gjorde moussaka på Krav-märkt nötfärs, aubergine, mozarella och grädde. Imorgon tänkte jag göra köttbullar med gorgonzola och ha blomkålsmos till det.
Träningen måste jag också komma igång med, men just nu är det säkert knökfullt på Gerda och jag funderar över om det inte finns något annat att göra istället? Jag hade gärna simmat om inte 1)jag vägrar visa mig i nån äcklig baddräkt 2) jag hade avskytt att gå barfota på golven där folk med äckliga vårtor trampat precis innan mig 3)vattnet är så äckligt med folks snor, saliv och div. kroppsutsöndringar. Ja, alltså, kort sagt, simhallar är äckliga.
Ska kolla upp när Gerdahallen har öppet.

måndag 5 januari 2009

Trettondedagsafton

Så gick dagen och så fyllde även sambon sina 34 år. Jag blir 35 år i år och det känns helt sjukt. Känns jävligt stressande, men vad kan man göra?
Hur som, han önskade sig smörgåstårta att äta, så jag åkte iväg och handlade ingredienser och slängde ihop en smörgåstårta. På kvällen dök svärföräldrarna upp och vi åt jordgubbstårta. Lite lustigt förresten, jag har gått i tre dagar nu med GI och känt mig mätt och belåten, utan sötsug. Så idag ruckade jag på kosten, åt kolhydrater - och som ett brev på posten kom ett enormt sötsug nu på kvällen. Visste inte var jag skulle ta vägen. Hade 70% choklad i skafferiet, så det fick bli några rutor av den plus Cola light, så nu känns det ok igen. Imorgon blir det fortsättning igen på GI-maten. Känner dock att jag måste hitta mer recept, man blir ju rätt begränsad när alla kolhydrater ska bort.

Annars har jag idag suttit med vår uppgift i läkemedelsräkning. Kollade i min gamla bok från grundutbildningen och jag fattade inte ett skit av vad de menade i fallen med spädningar! Ditten i förhållande till datten...ekvationer. Men så snackade jag med en kursare i telefon och han hade ett annat sätt att räkna på och det tog jag till mig och vips, så visste jag hur jag skulle räkna med ekvationer i just fallen med spädningar. De andra fallen är mer logiskt tänkande kanske, jag vet inte om det finns formler för dem också, men jag har räknat ut dem utan ekvationer. Får väl se när vi får facit, tänk om jag har mängder av fel, sitter här och tänker att "fan, nu kan jag räkna ut skiten" och så visar det sig att jag gjort tokfel?

En dag till, sedan börjar föreläsningarna igen. Jag älskar att plugga, man ansvarar själv för sin tid. Även om det innebär mycket ångest när det närmar sig tenta så är det på ens eget ansvar att man pluggar och går på föreläsningarna. Men det är ingen som står med "piskan" och kräver att man ska infinna sig på en viss plats en viss tid. Det kommer sedan när praktiken kommer :-) Och det är skönt med både och. Ska bli jävligt kul att praktisera på C-opan denna gång. Men först och främst, tenta nästa vecka. En sak i taget.

söndag 4 januari 2009

Kommande födelsedag

Söndag. Ingen bra dag alls, en dag jag helt vill glömma bort. Går inget vidare med något. Matmässigt har det fungerat som det ska iaf.
Frukost: Filmjölk, GI-müsli, valnötter.
Middag: Lax, bönsallad med gurka och fetaost, gräddfil.
Mellanmål: 4 st Finn crisp med smör och ost.
Mellanmål: lite nötter och 1/4 avocado. En cola light.

Imorgon kommer det bli annorlunda på menyn. Sambon fyller år. Han hade önskat smörgåstårta, men det är ju knappast GI, så jag gjorde ingen sådan. Såg visserligen ett recept på nätet på en smörgåstårta där man använde ägg istället för bröd, men det lät inget vidare.
Men å andra sidan är det rätt löjligt att hålla en viss "diet" in absurdum, man dör inte om man får i sig lite mer kolhydrater nån gång sådär. "Diet" skriver jag eftersom det knappast känns som det är någon diet man håller, man äter en massa gott. Även om jag emellanåt är lite sugen på franskbröd med marmelad. In my dreams.

Det önskades någon slags bakelse, så får se vad jag kan hitta på. Grädde är ju fint GI iaf.

lördag 3 januari 2009

Macahans

Är man van vid att stoppa i sig typ vad som helst om dagarna så gäller det att man nu börjar tänka efter innan man börjar tugga. Jag måste planera och tänka efter så att jag inte råkar stoppa i mig några onödiga kolhydrater.

Frukost: två skivor Kornelle, Bregott och fyra skivor salami. Filmjölk med kanel och valnötter.
Lunch: kesoplättar (rör ihop keso, ägg, dinkelmjöl, hackat äpple, kanel och kardemumma och steker i smör) med vispad grädde. Smakade fan, kommer inte göra det igen.
Mellanmål: en Babybell
Middag: Hemmagjorda köttbullar, blomkålsmos och en tomat. Blomkålsmoset var jag mycket spektisk emot, men det var överraskande gott!
Drycken framförallt är Ramlösa och då och då Cola light. Jag är inte så glad i att dricka ren mjölk.

Dagen har spenderats mest framför datorn, pysslat lite med min anestesisimulator. Den här gången blev patienten inte blå i ansiktet iallafall. Läkemedelsräkningen tar jag en annan dag, jag sitter mest och blir frustrerad över att jag inte fattar hur man skulle räkna med korsekvationer. Grundnivå är det möjligtvis men jag har ingen ork till att sätta mig in i matte igen. Tar det - sen.
Har plockat bort julpyntet också, hemmet känns helt tomt nu. Tomt och mörkt. På många sätt och vis.

Just nu är jag avundsjuk på alla som varit iväg och gjort saker, t ex varit i fjällen, eller ska dit. Inte för att jag alls kan åka skidor, men bara att få komma iväg och få röra på sig, andas frisk luft och få befinna sig i snö. Skåne är mörkt, grått och kallt. Nåväl, inte grubbla för mycket, ikväll är det bl a Macahans på tv:n. Kan man drömma sig bort lite till varmare ställen.

Kändissambo

Igår ringde telefonen och sambon intervjuades av Sydsvenskan angående jordbävningen i december. Idag finns det en artikel publicerad. Mycket underhållande :-)

fredag 2 januari 2009

Going GI

Mitt förfall över helgerna som passerat har varit totalt.
Tänkte göra ett tappert försök med LCHF eller i alla fall GI-mat. Jag är riktigt sockerberoende, så att gå ifrån det till totalt noll i kolhydrater är för drastiskt, så därför kör jag in på GI-mat så får jag se sedan om jag helt övergår till LCHF. Jag har testat x antal kurer/dieter what ever. Och jag måste ju säga, att om det här skulle funka, så skulle jag inte lida direkt. Jämfört med där man enbart äter fettsnålt och light i allting, eller räknar kalorier, där tycker jag mest man är hungrig hela tiden. Och med tanke på att mitt blodsocker krånglar så hade det nog inte varit så dumt att skippa socker och kolhydrater.

Så idag blev det:
Frukost: 3 % filmjölk med kanel
Lunch: En skiva Kornelle (kolhydrater, dock osötat bröd med långsamma kolhydrater), Bregott och salami
Middag: Chili con carne: nötfärs, krossade tomater, kryddor och bönor (vita och kidneybönor). Till det gurkstavar och gräddfil.
Mellanmål så här på kvällen blev Babybellost, pecannötter och cashewnötter. Drack en cola light också, det ska inte påverka blodsockret på något vis, men jag förstår det som att det kan trigga sötsuget. Liksom mörk choklad sägs kan göra?
Jag får helt enkelt prova mig fram och se hur JAG reagerar på saker och ting. Jag har läst så mycket på nätet nu och även läst dr Dahlqvist bok, så nu är det dags att testa.