Tidernas sämsta fest

Det var på den tiden då jag bodde i Småland med exsambon, och en onsdagskväll kom han med ett förslag. Han ville så gärna ha en fest för sina vänner (inte våra gemensamma). Han hade ju inte haft någon fest innan själv.
Okej sa jag och tillade att jag då kunde gå över till Sara istället, hon satt ändå hemma ensam på lördagskvällen och just den kvällen hade hon och jag inte planerat något, för ovanlighetens skull. (Vi brukade annars vara pigga på att hänga på Stadshotellet i den lilla staden på lördagskvällarna.)
Jag sa till exsambon att de skulle ta det lugnt, jag är rädd om mina prylar och dessutom hade vi tre katter då som jag ville att han skulle hålla koll på. Jag har alltid haft svårt att lämna över ansvaret över mina djur till andra, men nu var det ju hans katter också. Inga problem. Lördagen kom och exsambon sa att han hade bjudit in fyra-fem killar och två tjejer.

Jag gick över till Sara vid 17-tiden och vi hade supertrevligt. Vi höll på med hennes tarotkort, kollade film och snackade. Så fick vi för oss att gå bort till pizzerian och äta tonfisksallad och sen därefter gick vi en lång runda i området. Sara och jag bodde bara några hundra meter ifrån varandra. När klockan var halv ett på natten så skildes vi åt och jag gick hemåt.
Ca femtio meter hemifrån så hörde jag dånande musik. Jag fick en klump i magen och hoppades, hoppades på att det verkligen inte var hemifrån oss det kom.
Det gjorde det.

När jag närmar mig vårt hus ser jag att alla fönster är vidöppna. Vi bodde högst upp på fjärde våningen och köket och sovrummet vette ut mot innergården. I det vidöppna köksfönstret hänger en kille halvvägs ut. Det ser ut som han däckat där.
Musiken är öronbedövande hög och jag börjar bli riktigt förbannad.

Jag går in genom porten och där står två Securitas-vakter och blänger på mig. De frågar mig skarpt om det är jag som bor överst, på fjärde våningen.
Jo, det fick jag ju erkänna, men att jag varit borta hela kvällen och var inte med på den här "festen". De brydde sig inte alls om det utan sa till mig att de var på väg upp för att säga till och att en massa grannar hade ringt och klagat. Toppen.
Jag försäkrade Securitas-vakterna om att jag skulle ta hand om situationen och stänga av musiken. De sa åt mig att det var bäst att jag gjorde så, annars fick de tillkalla polisen.

I hissen upp till fjärde våningen knöt jag båda nävarna och bet ihop, adrenalinet rusade och jag förberedde mig på att slänga ut hela jävla högen som nu höll till i lägenheten.

När jag kom upp såg jag att ytterdörren stod öppen. Jag tänkte direkt på katterna. Fan ta exsambon om katterna är borta!! Och fönstren som stod öppna!
I hallen kliver jag över en hel hög med skor och väskor. Så tittar jag in till höger där köket är. Den där killen jag såg tidigare hänger fortfarande ut genom fönstret, två killar sitter vid köksbordet och rullar cigaretter och en stor hög marijuana/hasch låg mitt på bordet, samtidigt som de blossar för fullt. På toaletten hittar jag en tjej sovandes på golvet och en titt in i vardagsrummet får luften att gå ur mig helt. Alla våra cd-skivor (alla!) var utvräkta över golvet, skivor låg utan sina fodral överallt!(Exet hade jobbat som DJ i några år så vi hade väl en 800 cd-skivor plus några hundra lp-skivor). Röken är tät och det ligger burkar och flaskor överallt.
Alla fönster är även här också öppna och på golvet dansar ett tiotal tjejer och killar, samtidigt som de röker och spiller ut öl på golvet. Musiken är öronbedövande. En av tjejerna får syn på mig och ropar "Tjohooo!" samtidigt som hon skålar i luften med ölflaskan mot mig.

"Nu ska någon dö", var min tanke. Var fan är exsambon?? Och var fan är mina katter??
Sovrummet.

Dörren är stängd och när jag öppnar sovrumsdörren ser jag exsambon ligga på rygg som ett kryss, rakt över dubbelsängen. I ena näven har han en handkontroll till vårt tv-spel och i andra näven håller han en tom flaska. Han snarkar och har alltså helt däckat. Tv:n står igång med ett bilspel på, volymen är på max.
I fönstret som står öppet hänger en växt. När jag närmar mig sängen ser jag Isa fara ut från under sängen, hoppar rakt upp i fönstret och krokar fast med klorna i växten samtidigt som hon kissar rakt ned på fönsterbrädan. Under sängen hittar jag Knasen och Busan som vägrar komma fram.
Alla tre katterna är vettskrämda.

Jag tror aldrig att jag har blivit så förbannad.

Jag går in i vardagsrummet igen, stänger av stereon, börjar handgripligen slänga ut folket. Såklart möts jag av protester, men jag tar tag i folk och föser ut dem hårdhänt genom ytterdörren. Tjejen i badrummet dras med upp under protester i form av "men va fan, festen redan över?" Jag skriker åt folket att de ska ut NU, annars ringer jag polisen. Möts av suckar och ord som "partykiller". Jag stänger alla fönster och killarna i köket får fösa ned sitt jävla knark i en ryggsäck från hallen. Ut ut ut!
Katterna hade nu vågat sig fram lite.
Så exsambon. Låg fortfarande på sängen, däckad. Jag gick fram och smällde till honom hårt samtidigt som jag skrek högt i hans öra "Vad faaaaaan håller du på med????". Då vaknade han till. "Ojdå"

Resten är historia, men natten blev inte trevlig då exsambon mådde skit och mitt i natten for han upp och försökte få upp fönstret, men hann inte utan spydde i blomkrukan som stod där i fönstret. (Trevligt OM han hade fått upp fönstret och spytt rakt ned över grannens fönster?) Idiot.
Morgonen därpå hittade jag en handduk tillsammans med spyor i badkaret.

Det var sista gången han fick ha en fest, så länge han bodde med mig. Tydligen hade ryktet spridits om en fest och eftersom vi bodde rätt centralt, så hade det dykt upp femton pers till, som då inte var bjudna, och han kunde ju inte säga nej, idioten, utan lät dem komma in.

Såhär i efterhand så hade jag agerat annorlunda.
Jag hade bett Securitas ta dit polisen som hade fått röja ut skiten istället.