Plus minus noll

Dagen inleddes med Modifast och två timmar på Gerdahallen för att fortsätta med hemkörningspizza och Daim-choklad. Plus minus noll. Eller... nog mer plus.

En bra stund på ellipsen och sedan styrketräning. Och så fick jag veta var alla barnfamiljer håller hus en lördagsförmiddag. Gerda. I omklädningsrummet där ena bastun finns var det invaderat av ett tiotal småglin som lekte "hela havet stormar". Mammorna satt där och glodde. Ett pass för barn var precis avslutat, men varför duschade de inte och gick hem bara? Nej, mammorna satt där svettiga och glodde tomt ut i luften medan deras ungar lekte rundor bland klädhängarna och bänkarna.
Jag gillar Gerda efter ombyggnaden, men jag gillar inte att de har höjt volymen på musiken i styrketräningslokalerna. Tidigare var där musik, men sådär lite i bakgrunden. Nu hörs den högt och tydligt och jag får skruva upp volymen på min iPod rejält. Och precis bakom "min" ellipsmaskin hänger det en högtalare. Jag tror att jag glor surt på den högtalaren varenda gång jag stiger upp på maskinen. Det var därför jag slutade på Friskis för något år sedan, de körde med megahög volym på reklamradio i deras styrkelokal. Inte min grej.
Tänkte att jag kör iaf vad jag kan och hinner, så får det bli långpromenader sedan här ute i området. Jag saknar mina powerwalks ute på slätten.

På måndag börjar föreläsningarna igen och det känns rätt skönt att slå sig ned i bänken igen och sitta och lyssna ett tag. Inte stå på en op-sal och agera hela tiden. Min praktiktid var väldigt givande, jag har lärt mig sjukt mycket. På ett vis längtar jag tills jag kan börja jobba (och tjäna pengar, tro mig - det behövs!) samtidigt som jag är skiträdd för att stå på salen själv.
En av mina kursare blev inte godkänd på praktiken. Jösses vad jobbigt det skulle vara att hamna i den situationen!

Nu är jag i alla fall korthårig igen. När luggen börjar närma sig 35 cm kan man nog inte kalla sig korthårig direkt.

Snart är det bara två veckor kvar.