Prettojävlar

Ett avslöjande:
Jag stör mig som fan på vissa på min vännerlista på FB och deras status som hela tiden innehåller meddelanden om att de antingen ska ha vinmiddagar med väninnorna eller besöka vännernas semesterhus i Båstad. Det är liksom inte en gång, utan ofta! Vinmiddagarna är nästan varje helg. Och så läggs det ut bilder från deras sammankomster där de sitter vid ett Ilva-bord på rad med sina små klänningar och männen med slips från Brothers. De ler mot kameran och skålar lite lätt sådär försiktigt. Som små barn som leker fantasilekar i kläder de i hemlighet lånat av sina föräldrar.
(Hade varit intressantare om de tagit bilder några timmar senare in på kvällen då deras uppenbara grava alkoholbekymmer gör sig tillkänna och männen börjar slåss och kvinnorna gråter och ingen hittar hem för ingen vet längre vilka de är eller vilka deras män är eftersom de alla ser likadana ut...)

Nej, nu lät jag väl en aningens bitter. Eller?
Visst, jag kan låta bli att glo på de där upplagda bilderna om de nu stör mig, men liksom ett ihärdigt myggbett som kliar i augusti månad så dras min nyfikenhet till de där bilderna; nyfikna på ett tecken på en krackelering i fasaden, en blick hos någon som avslöjar något under ytan, ett drama bakom kulisserna. Men icke sa nicke. Det är som i en heminredningstidning. Allt är utstuderat tillrättalagt. Perfekt. FÖR perfekt.